Så stod vi där igen.
Jag och Sambo. Han bara ÄLSKAR när dom kommer, och dundrar på med sina stora trummor och blåsinstrument. Han blir alldeles exalterad...och det blir jag med.
Jag ryser, för det ÄR så pampigt.



Förväntansfulla...




Upp till Kaaamp emot kvaaalet....