Jag minns det. Ja det gör jag.

Jag stod vid vår franska ballkong och pratade med Mamma.
Det blev en dikt av vårt samtal, en dikt som Mamma skrev ner...och som jag hittade igen idag, 42 år senare..




SAMTAL MED MIN DOTTER     (FEM ÅR GAMMAL)


 MAMMA NÄR REGNET FALLER GRÅTER ÄNGLARNA DÅ

ELLER ÄR DET BARA VATTEN SOM KOMMER FRÅN DET BLÅ

JAG TYCKTE LILLA MAMMA ATT DET LIKNADE EN TÅR

SOM RANN UTFÖR MITT FÖNSTER NÄR DET REGNADE IGÅR

 MEN VARFÖR ÄR ÄNGLARNA LEDSNA ÄR DET FÖR BARNEN SLÅSS

ELLER TROR DU LILLA MAMMA ATT DET ÄR TRÅKIGT ATT SE PÅ OSS

 NEJ MIN LILLA FLICKA INTE ÄR DET FÖR BARNEN SLÅSS

DET FINNS SÅ MYCKET VÄRRE SOM HÄNDER IBLAND OSS

MEN TÄNK MAMMA OM VI VORE TVÅ ÄNGLAR DU OCH JAG

DÅ SKULLE VI NOG ORDNA SÅ ALLT BLEV BRA EN DAG

DÅ SKULLE VI GÖRA SÅ ALLA BARN FICK MAT

OCH DET SKULLE INTE FINNAS EN ENDASTE SOLDAT

OCH HUSEN SOM HAR RASAT VI SKULLE BYGGA OPP

OCH FÖR ALLA HEMSKA OLYCKOR VI SKULLE SÄTTA STOPP

VI SKULLE LÄMNA BLOMMOR OCH FÅGLAR ÖVERALLT

OCH VI SKULLE BLÅSA VÄRME DÄR DET NU ÄR TRIST OCH KALLT

SÄG TROR DU INTE MAMMA ATT DET SKULLE BLI BRA

OM VI FICK VARA ÄNGLAR BLOTT FÖR EN ENDA DAG ?

NÄR JAG HÖR DIG MIN FLICKA DÅ BLIR JAG RIKTIGT GLA

DÅ VET JAG ATT PÅ JORDEN SKA ALLT BLI BRA EN DA

TILL ER SOM NU ÄR UNGA VI SÄTTER ALLT VÅRT HOPP

FÖR VISASTE ORDEN KOMMER

FRÅN EN LITEN BARNAKROPP